Sveriges Kungahus

Haga – ett kungligt kulturarv

Boken om Haga med bilder av Jens Lindhe. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna.

Boken om Haga med bilder av Jens Lindhe. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna.

Boken Haga – ett kungligt kulturarv är det sjätte och senast utgivna bandet i bokverket De Kungliga Slotten.

Antal sidor 400
Fackredaktör Ingrid Sjöström
Fotograf Jens Lindhe
Texter av Göran Alm, Mikael Alm, Anita Ankarcrona, Christian Laine, Thérèse von Lampe, Tomas Lidman, Catharina Nolin, Jonas Nordin, Stina Odlinder Haubo, Magnus Olausson, Ursula Sjöberg, Ingrid Sjöström och Paul Wilund.
Huvudredaktör för bokverket De kungliga slotten Rebecka Millhagen
Bokförlag: Votum förlag

Kunglig lustpark och gustaviansk kulturmiljö


Haga med sitt elegant formade parklandskap och alla sina enastående byggnader upphör aldrig att fascinera.

Den kungliga lustparken utgör med sin kombination av monumentalitet och intimitet, av privat reträttplats och offentlig parkmiljö ett allkonstverk som gör den till en av vårt lands mest unika kulturhistoriska miljöer.

Haga utgör kärnan i dagens nationalstadspark vid Brunnsviken och har varit en grön oas för stockholmarna i mer än tvåhundra år. Hit söker sig många för att njuta av lugnet och uppleva historiens – och fjärilens – vingslag.

Gustav III:s Haga


Ingen plats är kanske så nära förknippad med Gustav III som just Haga, och anläggningen har i mycket
kommit att uppfattas som ett monument över kungen och den gustavianska epoken.

Haga var skådeplatsen för viktiga händelser i Gustav III:s politiska historia och här gestaltade kungen sina storslagna visioner i samspel med några av tidens ledande arkitekter, som Fredrik Magnus Piper, Olof Tempelman och Louis Jean Desprez. Det enkla och anspråkslösa mötte det storslagna och monumentala i de olika projekten där enbart ett fåtal kom till utförande, som Gustav III:s paviljong, Koppartälten och ett antal mindre paviljonger.

Hagassesornas Haga


Med kungens död 1792 fick de grandiosa planerna på ett stort kungligt slott i parken ett abrupt slut och först 1802 uppfördes en mindre byggnad, Haga slott, som ett komplement till paviljongen. Det var här som vår nuvarande kung Carl XVI Gustaf föddes och i lekstugan i trädgården lekte Hagasessorna på 1940-talet.

Vid samma tid genomgick också Gustav III:s paviljong en genomgripande restaurering som syftade till att förstärka bilden av byggnaden som en av den gustavianska tidens förnämsta miljöskapelser.

Hagas historia och ny forskning presenteras


I detta sjätte band av bokverket De kungliga slotten ges en utförlig presentation av Haga – parkanläggningens tillkomst, byggnadernas historia, inredningarna och de kungliga byggherrarna. Nya perspektiv på 1800- och 1900-talens slottsmiljö och parkens utveckling presenteras av några av våra främsta experter.

I nytagna fotografier av Jens Lindhe och med ett stort bildmaterial bestående av ritningar, kartor och historiska framställningar förmedlas en rik och mångskiftande bild av ett av vårt lands främsta kulturarv.